Ta med det nordiska lugnet hem

Skapa plats för lite nordiskt lugn. Välj två konsttryck och få det tredje till halva priset, få 10 % rabatt på din första beställning när du går med i Scandi Club, och få fri frakt på din beställning.

Handla nordiska konsttryck

Skandinaviska troll: Hur John Bauer och Theodor Kittelsen formade de troll vi föreställer oss idag

Be om att någon föreställer sig ett skandinaviskt troll och bilden är förvånansvärt specifik: en tung kropp, en överdimensionerad näsa, ett ansikte som verkar vara hälften människa och hälften landskap, någonstans under mörka granar eller vid en fjällsjö. Ändå har gammal nordisk folktro aldrig tillhandahållit en fastställd modell. Troll kunde vara enorma eller små, vidriga eller nästan mänskliga, farliga, komiska, rika, dumma, vackra, urgamla eller bara märkliga.

Mycket av det troll vi föreställer oss idag formades senare, genom bilder. Två konstnärer är viktigare än de flesta: den svenske illustratören John Bauer (1882–1918) och den norske konstnären Theodor Kittelsen (1857–1914). De verkade i grannländer vid ungefär samma tid, hämtade inspiration från besläktade nordiska traditioner och skogar, och kom ändå fram till anmärkningsvärt olika varelser.

Bauer byggde ett sagosamhälle under träden. Kittelsen fick ofta själva landskapet att verka levande.

Innan Bauer och Kittelsen: det fanns inget enskilt skandinaviskt troll

Trollen i skandinavisk folktro var aldrig en art med ett enhetligt utseende. Berättelserna skiftade från region till region och från berättare till berättare. Vissa troll bodde i berg. Andra befolkade skogar, grottor eller avlägsna gårdar. De kunde vara jättar, familjer, ensamma monster eller varelser som var svåra att skilja från människor tills en svans eller något annat kännetecken avslöjade dem.

Detta är viktigt eftersom Bauer och Kittelsen inte bara dokumenterade en etablerad visuell tradition. De tolkade den. Deras bilder blev så välbekanta att senare generationer lätt kunde förväxla konstnärernas uppfinningar med själva folktron.

Sveriges Nationalmuseum gör denna poäng tydligt i sin diskussion om Bauer: äldre folktro kunde beskriva troll som mycket lika vanliga människor, medan Bauer bidrog till att etablera den nu välbekanta bilden av det fula trollet med en framträdande näsa. Nationalmuseums post för Ett skogstroll är särskilt användbar här.

John Bauer: troll med familjer, personligheter och en egen värld

John Bauers stora arena var den svenska skogen. Från 1907 blev han nära förknippad med den årliga sagosamlingen Bland tomtar och troll, och hans illustrationer växte gradvis ur de berättelser de var skapade för. Nationalmuseum noterar att de kom att symbolisera Sveriges urgamla skogar befolkade av troll och skogsväsen. Museet pekar även på ett internationellt inflytande som ibland förbises: Bauer beundrade samtida brittisk bokillustration, särskilt Arthur Rackham. Nationalmuseum beskriver denna bakgrund i sin post för Bror Martin och de tre trollen.

Bauers skogar är enorma. Trädstammar reser sig som kolonner och människor kan se pyttesmå ut inuti dem. Men hans troll är sällan bara anonyma monster. De samlas, stirrar, grälar, följer varandra och bildar familjer. Deras kläder, gester och ansikten antyder ett samhälle som fortsätter någonstans utanför bildkanten.

John Bauer, Prinsessan och trollen, 1913

Prinsessan och trollen: ljus som tränger in i den mörka skogen

I Prinsessan och trollen (1913) placerar Bauer den ljusa Bianca Maria bland mörka, nyfikna trollfigurer. Kontrasten är nästan teatralisk. Hennes bleka gestalt framstår som skör mot den täta skogen och trollens tunga kroppar, men scenen är ingen enkel bild av ett offer omgivet av odjur. Trollen kikar på henne med egna personligheter.

Originalakvarellen gjordes för Bland tomtar och troll 1913. Nationalmuseum registrerar verket och dess koppling till berättelsen om Bianca Maria. Det är ett perfekt exempel på Bauers förmåga att få skogen att kännas urgammal samtidigt som dramat förblir intimt.

Bror Martin och de tre trollen: trollet som karaktär

Bror Martin och de tre trollen (1913) är ännu mer avslöjande. Tre trollfigurer möter den mänskliga huvudpersonen som igenkännbara individer snarare än en samlad massa av hot. Deras kroppar är märkliga, men deras hållning och uttryck bjuder in oss att läsa dem nästan som skådespelare i en scen.

Akvarellen illustrerade Emil Eliassons berättelse ”Bror Martin” i den sjunde volymen av Bland tomtar och troll. Nationalmuseum förvärvade verket 1914. Dess senare berömmelse visar hur Bauers bilder kom att överleva oberoende av de texter de ursprungligen tjänade.

John Bauer, Bror Martin och de tre trollen, 1913

Två troll och Bauers lugnare sida

Inte varje scen med Bauer-troll hänger på en prinsessa eller hjälte. Två troll (1909) skalar ner världen till varelserna själva. Deras närhet, tunga former och nedtonade miljö får bilden att kännas nästan som en observation, som om vi har stött på skogens invånare när ingen sagoperson finns i närheten.

Det är en anledning till att Bauers troll lever kvar. De känns inte som rekvisita som väntar på att en mänsklig historia ska börja. De verkar ha varit där före oss.

Stackars lilla Basse!: den mildare sagovärlden kring trollen

Stackars lilla Basse! (1912) innehåller inga troll alls. Den hör hemma här eftersom den visar den bredare sagovärld som gjorde Bauers troll övertygande. En ung prinsessa möter en björn i Helena Nybloms berättelse Oskuldens vandring. Mötet är ömt snarare än hotfullt.

Bauers värld har därför utrymme för rädsla, komik, nyfikenhet och tillgivenhet. Troll lever inom ett ekosystem av prinsessor, djur, barn och förtrollade skogar. Denna narrativa rikedom skiljer honom från Kittelsen.

Theodor Kittelsen: när trollet blir landskapet

Där Bauer ofta ger troll en social värld, suddar Theodor Kittelsen upprepade gånger ut gränsen mellan varelse och terräng. En kulle kan få ett ansikte. En massa träd kan bli en kropp. Mörkt vatten kan dölja en varelse vars form är svår att skilja från sjögräs, reflektioner och skuggor.

Det norska Nasjonalmuseet beskriver Kittelsens fascination för ”det mystiska” i naturen och noterar hur han, i verk som serien Troldskab, personifierade naturen och naturkrafterna. Hans teckningar av troll, Askeladden, prinsessor och djur hjälpte till att forma generationer av norsk sagobildspråk. Museets skildring av Kittelsens konst ger en ovanligt tydlig känsla av hur nära folktro och observerat landskap var sammankopplade i hans arbete.

Skogtroll: en varelse skapad av Norge självt

Skogtroll, troligen 1906, är kanske det tydligaste exemplet. Varelsen står inte bara i skogen. Den verkar sammanställd av den: lurviga konturer, stenlik massa och vegetation smälter samman tills troll och landskap blir svåra att separera.

Teckningen gjordes som omslagsdesign till P. Chr. Asbjørnsens Illustrerede Eventyr. Ny samling, publicerad 1907. Nasjonalmuseet daterar den till troligen 1906 och identifierar materialen som svartkrita, blyerts, akvarell och gouache på papper. Museets pedagogiska arkiv dokumenterar verket och dess ursprungliga kontext.

Theodor Kittelsen, Skogtroll, cirka 1906

Nøkken: folktro gömd i vatten

Nøkken är tekniskt sett inte ett troll. Vattenväsendet tillhör en annan gren av skandinavisk folktro, men Kittelsen behandlar det enligt samma visuella princip: övernaturligt liv uppstår ur naturen snarare än att placeras ovanpå den.

Vid en första anblick kan bilden framstå som en mörk vattenyta, vass och reflektioner. Sedan börjar ögon och ett ansikte träda fram. Osäkerheten är poängen. Kittelsen får betraktaren att uppleva den gamla rädslan för att ett till synes vanligt landskap kan betrakta en tillbaka.

Soria Moria slott: trollet kan förbli dolt

Kittelsens Soria Moria slott (1900) använder det motsatta tillvägagångssättet. Den berömda scenen visar resenären som blickar mot det avlägsna gyllene slottet. Trollet syns inte, men sagans fara förblir en del av berättelsen: en prinsessa hålls fången på slottet av ett troll.

Nasjonalmuseet beskriver målningen som en del av en serie på tolv bilder skapade för en saga skriven av Kittelsen själv, och noterar hur bilden senare fick ett självständigt kulturellt liv. Deras skildring av Soria Moria slott visar att Kittelsen inte behövde placera monstret i förgrunden för att få ett förtrollat landskap att kännas laddat med folktro.

Bauer kontra Kittelsen: två sätt att se det skandinaviska trollet

Skillnaden är lättast att se sida vid sida.

  • Bauers troll är ofta karaktärer. De har ansikten, relationer, kläder, gester och en känsla av gemenskap.
  • Kittelsens övernaturliga varelser växer ofta fram ur naturen. Sten, skog, vatten och dimma blir en del av varelsen.
  • Bauer iscensätter ofta möten. Prinsessor, barn och resenärer kliver in i trollens värld.
  • Kittelsen skapar ofta igenkänning. Betraktaren tittar på ett landskap och inser plötsligt att något finns där.

Detta är en tendens, inte en strikt regel. Bauer kunde göra troll monumentala och landskapsliknande; Kittelsen kunde vara rolig, narrativ och karaktärsdriven. Men kontrasten hjälper till att förklara varför deras verk känns så olika även när båda konstnärerna hämtar inspiration från besläktad nordisk folktro.

Varför dessa bilder blev mäktigare än de gamla beskrivningarna

Folktro överlever genom upprepning, och bilder kan upprepas snabbare än muntliga beskrivningar. Bauers verk cirkulerade genom populära illustrerade böcker. Kittelsens sagobilder blev nära förknippade med de norska berättelser som samlades in av Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Moe. Barn mötte dessa bilder innan de hunnit forma sin egen idé om hur ett troll skulle se ut.

Med tiden vändes förhållandet. Istället för att fråga om Bauer och Kittelsen korrekt avbildat troll från folktron, började människor föreställa sig folktron genom Bauer och Kittelsen.

Det inflytandet är fortfarande synligt i fantasyillustrationer, barnböcker, turism, animering och populära föreställningar om nordisk natur. De långa näsorna, de massiva kropparna och föreställningen om att ett berg eller ett träd i hemlighet kan vara en varelse har alla något att tacka det visuella ordförråd som dessa konstnärer bidrog till att etablera.

Sju verk som visar världen kring skandinaviska troll

Om du vill jämföra de två konstnärerna direkt, utgör dessa sju verk en användbar liten samling:

Du kan även utforska fler verk inspirerade av nordisk folktro i vår samling med skandinaviska sagotryck och se vår John Bauer-samling.

Vanliga frågor om skandinaviska troll

Är skandinaviska troll ursprungligen svenska eller norska?

Inget av länderna kan göra anspråk på troll som en enskild nationell uppfinning. Trolliknande varelser förekommer i hela den skandinaviska och vidare nordiska traditionen, med betydande regional variation. Sverige och Norge utvecklade särskilt inflytelserika moderna visuella traditioner genom konstnärer som John Bauer och Theodor Kittelsen.

Uppfann John Bauer den moderna bilden av trollet?

Han uppfann inte troll, men hans illustrationer påverkade starkt deras moderna utseende. Nationalmuseum noterar specifikt att Bauer hjälpte till att etablera bilden av troll som fula varelser med framträdande näsor, även om äldre folktro kunde beskriva troll som mycket mer mänskliga.

Vad är skillnaden mellan John Bauers och Theodor Kittelsens troll?

Bauer behandlar ofta troll som sagokaraktärer med personligheter, familjer och sociala relationer. Kittelsen sammanfogar ofta övernaturliga varelser med landskapet, vilket får skogar, berg och vatten att kännas levande. Båda konstnärerna är mer varierade än denna enkla åtskillnad, men det är ett användbart sätt att jämföra dem.

Är Nøkken ett troll?

Nej. Nøkken är ett övernaturligt vattenväsen från skandinavisk folktro. Kittelsens berömda bild ingår här eftersom den demonstrerar samma idé som definierar mycket av hans trollkonst: den övernaturliga varelsen är nästan oskiljaktig från den naturliga miljön.

Vad var Bland tomtar och troll?

Det var en svensk årlig samling sagor och berättelser som först publicerades i början av nittonhundratalet. John Bauer illustrerade flera volymer, och många av de bilder som nu anses vara hans mest kända trollbilder skapades för serien.

Källor och vidare läsning

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar